Ny dagvattenrening minskar spridningen av mikroplast

Ny dagvattenrening minskar spridningen av mikroplast

 

I slutet av 2019 kom det positiva beskedet att Lidköping Energi har beviljats bidrag på 4,6 miljoner kronor från Naturvårdsverket. Tack vare bidraget kan nu upp till 99 % av mikroplasterna i dagvattnet renas innan det till sist når Vänern.
- Vi är mycket nöjda med resultatet av projektet och att kunna bidra till att färre mikroplaster når våra vattendrag, säger Johan Ekblad, Miljösamordnare Lidköping Energi.

 

 

Mikroplast i dagvatten

 

I november 2019 kom det positiva beskedet att Lidköping Energi beviljats bidrag av Naturvårdsverket för att minska spridningen av mikroplaster som förekommer i dagvattnet och därmed minska dagvattnets negativa effekter på vattenmiljön. Mikroplaster är ett samlingsnamn på plastfragment upp till fem millimeter. Mikroplast kan från början vara tillverkade som små partiklar men de kan även bildas vid slitage av däck eller nedbrytning av plastskräp. Mikroplast misstänks kunna påverka vattenlevande organismer negativt på flera olika sätt. De största utsläppen av mikroplaster sprids till hav och vatten via dagvattensystem. För att minska utsläppen av mikroplaster till vattenmiljön fanns möjligheten att söka statligt stöd genom Naturvårdsverket för bidrag till avancerad reningsteknik i dagvattenledningar och avloppsreningsverk. 2019 delades 25 miljoner ut till företag och organisationer för olika typer av dagvattenåtgärder varav Lidköping Energi var en av dessa.

 

Rening i flera steg

 

De befintliga dagvattensystemen har upprustats samt kopplats samman för att leda allt dagvatten till en gemensam reningsanläggning. I detta första reningssteg renas vattnet från plast och andra partiklar genom sedimentering. Det vill säga att vissa partiklar flyter upp till ytan och vissa sjunker till botten. Resultatet visar att reningsanläggningen är mycket effektiv och minskar förekomsten av mikroplaster med upp till 99 %. I dagvatten förekommer även tungmetaller så som bly, koppar, zink med flera. För att rena dagvattnet från tungmetaller renas vattnet ytterligare en gång genom att först passera en utjämningstank och sedan vidare till ett internt reningsverk där det renas med flockning och fällning. Det innebär att föroreningarna med hjälpa av kemikalier klumpas ihop till större partiklar och faller till botten. Steg två i reningsprocessen befinner sig fortfarande i uppstartsfasen varför det inte finns något resultat än att visa avseende reningen av tungmetaller i dagvattnet.
- Det ställs tydliga krav på hur mycket tungmetaller vattnet som lämnar vår vattenreningsanläggning får innehålla. Därför känns det tryggt att även kunna rena dagvattnet i samma process, säger Johan.

 

Kunskapsspridning

 

En förhoppning finns att projektet ska kunna ge inspiration och information till andra företag och organisationer som står inför liknande utmaningar.
- Förhoppningsvis kan vi snart ta emot besök och då visa upp hela anläggningen och dessutom få berätta mer om de miljö- och samhällstjänster Lidköping Energi erbjuder, avslutar Johan.

Så bygger vi den nya pannan

Så bygger vi den nya pannan

 

Vår investering i ny pannan har uppmärksammat av tidningen Bioenergi. Läs artikeln skriven av Anders Haaker nedan.

 

Bengt Olof Andersson är projektledare på Lidköping Energi. Här svarar han på frågor om projektets organisation samt val av tekniska lösningar och leverantörer.

– Projektet upphandlas som en delad entreprenad vilket ställer stora krav på projektorganisationen, säger Bengt-Olof Andersson

 

Hur är projektet organiserat?

 

– Projektet är organiserat i en delad entreprenad. Pannan levereras och installeras på plats av Valmet som också står för driftsättning med mera. All annan installation kommer vi att sköta i egen regi med hjälp av vår processkonsult Calambio. Vi tar på oss ett stort ansvar vilket kräver att vi är på tå hela tiden och vet vad vi vill ha. Det ställer stora kvar både på vår organisation och på Calambio. Samtidigt finns det fördelar med att vi kan välja utrustning på ett annat sätt, säger Bengt Olof Andersson och fortsätter.

– Calambio är mycket viktiga i projektet eftersom vi gör upphandlingar i delad entreprenad och vi projekterar, köper in och bygger ihop mycket själva. Vi valde Calambio efter en upphandling där de visade sig vara mest kompetenta och uppfyllde de krav vi ställt i upphandlingen. De hade även väldigt bra referenser från liknande anläggningar som de varit med och byggt.

När det gäller tidplanen ligger vi i princip i fas i projektet. Det viktiga är att så pass mycket ska vara klart, när pannan kommer i januari att den kan installeras enligt tidplanen.

 

Vad är utmaningen med att bygga i en befintlig byggnad?

 

– Pannan kommer att stå där de två äldsta pannorna stått, i en befintlig byggnad. Den nya pannan är ganska mycket större än en av de gamla pannorna. Men med god hjälp av både Valmet och Calambio har vi fått till det på ett bra sätt.

Det är en utmaning att försörja Lidköping med värme under denna vinter utan att det blir för mycket oljeeldning när en avfallspanna är riven. Vi har löst det i två steg. I sommar har vi rivit en av pannorna medan den andra får leva kvar till i mars nästa år. Det hade blivit för riskfyllt att riva båda samtidigt. Vi placerar den nya panna där den första har stått och sedan placerar vi rökgasreningen där den andra har stått.

 

Vad var det som gjorde att ni valde Valmet som leverantör?

 

Valmet var det företag som bäst uppfyllde våra krav. Det gäller dels bränsleflexibilitet och dels möjligheten till dellastkörning. Vi vill kunna köra pannan på halv effekt och det är inte helt enkelt, men det klarade Valmet med sin fluidbäddpanna.

 

Hur viktigt är det att kunna använda olika typer av bränsle?

 

– Det är en mycket viktigt faktor. I dag använder vi i princip 100 procent avfall i vår bränslemix. Men vi måste vara beredda på att det kan förändras till exempel genom nya politiska styrmedel, nya beslut från våra ägare eller kunder som kan ha önskemål om mer biobaserade bränslen. Vi måste därför ha en beredskap att kunna växla till mer biobränsle framöver. Den möjligheten får vi med den nya pannan.

 

På vilket sett påverkade det valet av förbränningsteknik i pannan?

 

– Vi har valt en fluidbäddpanna som har bättre möjligheter att hantera olika bränslen än en rosterpanna. Med fluidbäddpanna kan vi enkelt byta bränsle, ställa om några parametrar i styrningen och fortsätta. Det känns väldigt tillfredsställande att ha den möjligheten, men vi har inte för avsikt att på kort sikt gå över till något annat bränsle än avfall.

 

Kommer ni att göra förändringar i bränslemottagningen?

 

– Lidköping Energi har två mottagningslinjer med kvarnar som maler avfallet innan det går in i pannan. Systemet har funnits i många år och kommer att fortsätta användas för att bereda bränslet även till den nya pannan. Under 2020 har Lidköping Energi börjat förbereda för bytet av panna.

 

Varför valde ni att bygga en större ångturbin till den nya anläggningen?

 

– En stor del av förklaringen är att vi använder avfall som bränsle. Redan från början blir kalkylen lite bättre jämfört med om vi skulle betala för bränslet. Vi har grundat våra kalkyler på en relativt god betalningsförmåga för el. Den nya turbinen får dessutom mycket bättre tillgänglighet jämfört med den befintliga som är mindre och har lägre tillgänglighet. Den nya turbinen är inte lika känslig för störningar, det blir en mer robust maskin som kommer att ingå i ett mer renodlat system. Verkningsgraden på den nya turbinen är bättre. Det gör sammantaget att vi kan få ut mer el på varje kWh bränsle vi stoppar in i pannan. Ångturbinen levereras av M+M Turbinentechnik.

 

Vilka företag levererar utrustning till rökgasreningen?

 

– Filtersupport levererar rökgasfilter för den torra reningen. Rökgaskondenseringen kommer att köpas upp i delad entreprenad, del för del. Scrubbern handlas upp separat, fläkten från Koja, inredningen i scrubbern levereras av Hansa Engineering och hela rörentreprenaden handlas upp separat.

 

Hur löser ni rening av rökgaskondensatet?

 

– Vi kommer att bygga en anläggning som bygger på filtrering istället för en traditionell fällning och flockningsanläggning. Det gör att vi uppfyller stränga krav för utsläpp av ammonium i vattenfas. Samtidigt har vi möjlighet att rena rökgaskondensaten till spädvattenkvalitet, vilket innebär att vi kan återanvända vattnet till ångsystemet. Det gör att vi kan minska inköp av färskvatten.

 

Har ni några lokala leverantörer?

 

– Ja, flera, vi anlitar ett lokalt företag som heter Grimab som gör det mesta av rörinstallationerna. Sedan har vi upphandlat lokala leverantörer för till exempel ställningsbygge, elarbeten, ventilation och plåt. Många lokala företag har lyckats att få entreprenader vilket är tacksamt, avslutar Bengt Olof Andersson.

 

Tillbaka till nyhetsarkivet

Ny panna – mer lokalproducerad el

Ny panna - mer lokalt producerad el

 

Vår investering i ny pannan har uppmärksammat av tidningen Bioenergi. Läs artikeln skriven av Anders Haaker nedan.

 

Lidköping Energi investerar 320 miljoner kronor i en ny panna och ångturbin som ersätter två äldre pannor. Den större ångturbinen kommer täcka det egna behovet och kunna leverera 20 GWh lokalproducerad el till marknaden. Stina Bergenheim, vd för Lidköping Energi, ger sin bild av projektet. Beslutet att investera i en ny panna och turbin grundades på att två äldre pannor från 1985 var slitna och krävde ett omfattande och kostsamt underhåll.


– Vi valde mellan att göra en totalrenovering av de gamla pannorna eller installera en ny, förklarar Stina Bergenheim, vd för Lidköping Energi.

 

Mer el

 

Efter omfattande utredningar kom Lidköping Energi fram till att den bästa lösningen var att ersätta de gamla pannorna med en helt ny panna och samtidigt installera en ny större ångturbin för att producera mer el. Det var det bästa alternativet både miljömässigt och ekonomiskt. Vi kommer att producera omkring 45 GWh per år med den nya anläggningen. Vårt eget behov är 25 GWh och vi kommer att sälja överskottet på 20 GWh per år. Det är viktigt att producera lokal el för elnätet.

– Lidköping har ingen kapacitetsbrist i elnätet i dagsläget, men vi ser en ökad efterfrågan på el och med denna investering bidrar vi till att minska risken för kapacitetsbrist, säger Stina Bergenheim.

 

Stort projekt

 

Hösten 2019 togs de avgörande investeringsbesluten och Lidköping Energi kunde starta förberedelser och upphandlingar efter årsskiftet.


– Projektet har gått enligt plan förutom att covid-19 gjorde att vi fick byta ut personal som skulle komma hit och riva de gamla pannorna, vilket ledde till en liten fördyrning. Förutom det är jag nöjd med att projektet går bra. Det är ett stort projekt med en investering på 320 miljoner kronor, säger Stina Bergenheim.

 

Utmaning

 

– En utmaning är att vi river ut en gammal panna och ska ha produktion i den andra gamla pannan samtidigt som vi bygger den nya intill. Det gör att vi har ett extremt fokus på arbetsmiljö och säkerhet.

 

Positiva effekter

 

El- och värmeproduktionen i Lidköping kommer att påverkas positivt av den nya investeringen.


– Vi får en effektivare panna med bättre rening. Reningen av kondensatvattnet blir effektivare och vi ska försöka återvinna vatten på ett annat sätt än tidigare. Det gör att vi minskar den mängd vatten som vi köper och det vatten vi släpper ut blir ännu renare än i dag.

 

Flexibel anläggning

 

För att bidra till minskade fossila koldioxidutsläpp har Lidköping Energi valt en bränsleflexibel panna.


– Vi kommer att få stora möjligheter att variera både vilka bränslen (avfall, flis med mera) vi använder och vilken effekt pannan körs på. Det gör att vi i framtiden kommer att kunna elda andra bränslen och därmed kunna bidra till minskade fossila koldioxidutsläpp. Produktionsanläggningen kommer även kunna drivas effektivt på en lägre effekt vid ett lågt värmebehov, säger Stina Bergenheim.

 

Mindre värmebehov

 

Den totala värmeeffekten för den nya pannan är något lägre jämfört med de två pannor som ersätts. En prognos, gjord av Profu, visar att framtidens värmebehov i Lidköping väntas minska långsamt beroende på energieffektiviseringar och konkurrens från värmepumpar.

 

Stabila fjärrvärmepriser

 

– Vi ser att det framöver finns utrymme till stabilare fjärrvärmepriser efter genomförd investering. Min förhoppning är att vi efter investeringen ska bli mer konkurrenskraftiga. I dag ligger vi bra till prismässigt för stora kunder och någonstans runt genomsnittet i Sverige när det gäller små kunder.

 

Finansiella muskler

 

Lidköping Energi har haft ett positivt resultat de senaste åren och har byggt upp ett kapital.


– Vi har sett behovet av att göra något åt våra gamla pannor och vet att det kräver stora investeringar. Kapitalet vi har byggt upp ger oss större finansiella muskler inför detta år när vi bygger nytt. Vår ambition är att eventuella framtida överskott ska komma våra kunder till del. Det finns inget självändamål att lägga pengar på hög.

- Vi ser positivt på framtiden i och med den nya pannan. Det ska bli väldigt skönt att kunna optimera driften bättre än vad vi kunnat med de två äldre pannorna,
säger Stina Bergenheim.

 

Tillbaka till nyhetsarkivet